Skogens guld

Naturen har mycket att erbjuda nu!

    Om man tar sig tid och smyger mycket runt i naturen som jag gör är det mycket som växer där och som människor kan dra nytta av. Det där gula är visst väldigt värdefullt. När någon kommer hem med en påse gult guld är de så hemlighetsfulla. För när någon frågar “Var fann du de där fina kantarellerna?” svarar den som plockat svampen ” Det var där borta, till höger om vänster!”. Vad är det för svar egentligen? Hur ska man hitta dit?
Någon vi känner hade hittat en hel korg full med bleka kantareller vilket anses ännu finare. Men de finns inte i våra skogar, det vet jag.

    Ännu mer hemlighetsfulla är de om något mer ovanligt än kantareller som vår norrländska granne har upptäckt. De ser ut som guloranga hallon men växer på myrmark och kallas Lakka på Finländska, Cloudberry på engelska och Hjortron på svenska. De växer visst långt uppe i norr mest så det var en glad och god överraskning grannarna bjöd på efter middagen i går.
    Jag själv visar mina fynd genom att lägga dem på mattan framför dörren och i stallet. De försvinner lika fort som jag har lagt dem där. Mitt matförråd fryser de inte in och sparar ifall jag skulle bli hungrig framöver, inte! Näbbmöss kan jag ju inte äta, de smakar så illa så de tar jag inte ens hem. Tur att Matte har snälla vänner som tar hand om mig när hon och familjen åker iväg på semester. Jag orkar ju inte jaga efter mat hela tiden.
    Jag har också testat lite på Mattes nya version av “Hitch”. Hon kallar den numera “3-i-1” för att den har tre funktioner:  – sadelbag – sadelskydd – sadelhängare.
Den kommer att ha en axelband, fleece inuti för att den ska vara extra mjuk mot sadeln och lite andra extra finesser. Jag har redan suttit och legat på den och den är ju fantastiskt mjuk att ligga på dock lite halkigare eftersom den nu ska vara helt vattentät. Den biten får hon testa själv. Jag hatar vatten!